Fairy Felicia

Det var en ovanligt lycklig Felicia som gick ner till Ica idag. För vad gör kyla och blåst när synen av vita flingor  flygande runt i luften och det mjuka täcket som börjar lägga sig på marken, sprider både värme och julkänsla?

Vara ett nervöst moraliskt stöd för en nybliven 20-åringen på systemet, se för ung ut, typ gå vilse där inne, känna paniken inombords, glömma allt om hur en betalning går till och känna en stark vilja att springa därifrån och gömma sig: Check!


Ansikten av lättnad och stolthet av att tillslut ha genomfört köpet.

Det spelar ingen roll att jag jobbat med att flytta runt på soptunnor på grund av de ojämnt fördelade soporna, man blir helt enkelt lite gladare av att få slänga sin kasse i den närmaste tunnan.

Efter att ha ritat ut, klippt, kavlat, skurit, bakat och klistrat ihop ett perfekt liten pepparkakshus tyckte Andertz visst att lite snea fönster skulle passa fint.

Fyra små rätter, bara för att det låter så gulligt.

När det börjar dunka i huvudet, svartna för ögonen och det krävs en ansträgning för att prata eller ens stå upp, är det väldigt bra att ha sin räddare i nöden att svimma lite på, sådär så att man inte slår huvudet i duschkaklet.


Fin avslutning på vår 6-månaders dag



.

Felicia <3 ingen disk eller dumma bästföredatum när man använder konserver och nerfrusna ingredienser utan hackning- eller skalningsbehov.

Att snigelglida fram på vägarna har varit det mest effektiva sättet att ta sig fram på idag. Konstaterat av hon som halkade och snubblade typ 100 gånger innan hon han fram till första lektionen.


Ser ut som fin oskyldig snö, fast det i själva verket är livfarlig is.

Blir väldigt avis på de fina människor som glatt hittar en ledig plats på bussen bredvid lilla mig, där jag sedan sitter med röd näsa och äckligt munsår och hostar, snorar och smittar med mina underbara förkylning.